Barnskötare / elevassistent, Umeå (Västerbotten)

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv.
– Hur synen på kunskap, lärande, undervisning och utbildning har förändrats.
– Hur kunskap och värderingar konstrueras, lever kvar och förändras inom olika kulturer, samhällen, institutioner och grupper av människor.
– Människors olika villkor för lärande och växande och hur synen på normalitet och avvikelse påverkar detta.
– Olika pedagogiska situationers och lärmiljöers påverkan på lärandet.
– Det sociala sammanhanget och gruppens betydelse för lärande.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

–  Grundläggande anatomi och fysiologi.
–  Vanligt förekommande sjukdomar och åtgärder vid dem.
–  Innebörden av personlig omvårdnad och egenvård och hur det kan stödjas.
–  Omvårdnadshygien, mikroorganismer, smitta och smittspridning.
–  Användning och hantering av vanligt förekommande läkemedel. Läkemedlens biverkningar.
–  Bestämmelser och praxis om arbetsmiljö, säkerhet och yrkesetik i samband med arbetet med grundläggande vård och omsorg.
–  Funktionella kroppshållningar. Innebörden och betydelsen av att arbeta ergonomiskt. Förutsättningar för funktionella kroppshållningar.
–  Hjärt-lungräddning med defibrillering samt första hjälpen vid skada och akut sjukdom.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Ledarskap och organisationer utifrån olika teorier.
– Hur individer, grupper och det sociala sammanhanget påverkar och påverkas av ledaren.
– Ledarskap ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.
– Ledarskap vid konflikter samt konflikthantering.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av olika aktiviteter.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Fördjupning i en eller flera pedagogiska teorier, till exempel Montessoripedagogik, Waldorfpedagogik och Freinetpedagogik, som ligger till grund för arbete i pedagogiska verksamheter.
– Pedagogiska arbetssätt, praktiker och lärmiljöer.
– Sambandet mellan pedagogiska förhållningssätt samt arbetssätt och lärande.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors interaktion och kommunikation i olika sammanhang och utifrån olika teorier.
– Sociala och kulturella förhållandens påverkan på människors interaktion och kommunikation.
– Gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för interaktion och kommunikation.
– Användning av samtal som redskap i kommunikationen.
Interaktion och kommunikation vid konflikter och konflikthantering.
– Framväxten av mediekulturer och användandet av digitala medier samt deras betydelse för människors liv och lärande.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Användning av informationsteknik som redskap för kommunikation och information

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter.
– Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå.
– Innebörden av ett salutogent förhållningssätt.
– Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa.
– Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa.
– Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress.
– Kriser och krishantering.
– Lagar, mål, andra bestämmelser och överenskommelser för folkhälsoarbete på internationell, nationell och lokal nivå.
– Metoder för att analysera människors hälsotillstånd.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället.
– Anpassning av arbetssätt och innehåll i verksamheter till både individers och gruppers olika behov och erfarenheter samt till situationen.
– Specialpedagogiska insatser, arbetssätt och hjälpmedel i sociala och pedagogiska sammanhang.
– Människors olikheter, förutsättningar och möjligheter för lärande och delaktighet i olika situationer och aktiviteter.
– Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, normalitet, avvikelse, diagnoser, inkludering, exkludering, tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Planering, genomförande, utvärdering, uppföljning och dokumentation av olika insatser och aktiviteter på individ- och gruppnivå.
– Alternativa kompletterande kommunikationssätt och vilken funktion och betydelse de har för människors delaktighet.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Näringsbehov, nutrition och nationella kostrekommendationer.
– Livsmedelshygien och hantering av livsmedel för bevarande av dess näringsinnehåll.
– Kulturella aspekter på kost och måltid samt måltidsmiljöns estetiska och psykosociala aspekter.
– Sambanden mellan kost, levnadsvanor, hälsa och välbefinnande.
– Balanserad kost och specialkost vid ohälsa, sjukdom och funktionsnedsättning.
– Functional food, dvs. livsmedel med specifika fysiologiska hälsoeffekter.
– Tillagning, iordningställande och servering av måltider.
– Svälj- och matsmältningsbesvär samt anpassning av kosten vid olika sjukdomstillstånd.
– Munhygien och munvård hos äldre och sjuka.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor.
– Hur människor påverkas av, samt själva medverkar till, skapandet av de kulturer och samhällen de lever i.
– Hur identiteter skapas och formas i sociala sammanhang.
– Hur till exempel genus, klass, etnicitet, familj, generation, funktionsnedsättningar, arbete och fritid påverkar människors levnadsvillkor.
– Demokratisk värdegrund och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter.
– Innebörden av integration, segregation, likabehandling och diskriminering.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Utanförskapets problematik på grund av människors livssituationer samt hur dessa påverkas av sociala, kulturella, kognitiva, fysiska och psykiska begränsningar.
– Samhällsutvecklingens påverkan, och olika synsätt genom historien, på verksamheter inom vård och omsorg utifrån till exempel klass, kön och etnicitet.
– Livsvillkor och möjlighet till utveckling för personer som är i behov av stöd och service från samhället.
– Den fysiska miljön som patienter och brukare vistas i.
– Socialpedagogiska insatser, till exempel boendestöd.
– Socialpedagogiska arbetssätt och metoder där utgångspunkten bygger på mötet och relationen mellan patienter och brukare och personal.
– Innebörden av olika begrepp och teorier inom området socialpedagogik, till exempel livsvärld, omsorgsarena, kommunikativ handling, dialogiskt förhållningssätt, omsorgskvalitet och mellanmänskligt.
– Socialpedagogiska uppgifter, till exempel boendestöd i hemmiljö.
– Det egna förhållningssättet i mötet med andra samt bemötandets betydelse.
– Kommunikation och samtalsmetodik samt den mänskliga relationens betydelse för detta.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet samt den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt, mångkulturellt och existentiellt perspektiv.
– Demenssjukdomens olika faser samt specifika hjälpbehov i samband med dem.
– Demenssjukdomar, utredning, bedömning av minnesfunktioner, intellektuella och motoriska funktioner.
– Specifik vård och omsorg samt läkemedelsanvändning vid demenssjukdom.
– Vård och omsorg i livets slutskede och palliativ vårdfilosofi.
– Funktionsbevarande omsorg och kognitiva hjälpmedel vid demenssjukdom.
– Dokumentation och levnadsberättelse.
– Demenssjukas kost, nutrition och måltidsmiljö.
– Kroppsnära omsorg samt munhälsa och fothälsa.
– Prevention och säkerhet, till exempel hur man förebygger fallolyckor.
– Bibehållande av den äldres integritet, värdighet, autonomi och delaktighet vid demenssjukdom.
– Etiska dilemman vid vård av demenssjuka.
– Kommunikation i svårare samtal och som pedagogiskt verktyg.
– Pedagogiskt, empatiskt och etiskt förhållningssätt samt bemötande och samarbete med andra.
– Närståendestöd vid demenssjukdom, teamarbete och intresseorganisationer.
– Lagar och andra bestämmelser inom området relaterade till det dagliga arbetet.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Grundläggande anatomi och fysiologi.
– Vanligt förekommande sjukdomar och åtgärder vid dem.
– Innebörden av personlig omvårdnad och egenvård och hur det kan stödjas.
– Omvårdnadshygien, mikroorganismer, smitta och smittspridning.
– Användning och hantering av vanligt förekommande läkemedel. Läkemedlens biverkningar.
– Bestämmelser och praxis om arbetsmiljö, säkerhet och yrkesetik i samband med arbetet med grundläggande vård och omsorg.
– Funktionella kroppshållningar. Innebörden och betydelsen av att arbeta ergonomiskt. – Förutsättningar för funktionella kroppshållningar.
– Hjärt-lungräddning med defibrillering samt första hjälpen vid skada och akut sjukdom.

Ur det centrala innehållet från Skolverket:

– Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter.
– Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå.
– Innebörden av ett salutogent förhållningssätt.
– Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa.
– Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa.
– Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress.
– Kriser och krishantering.
– Lagar, mål, andra bestämmelser och överenskommelser för folkhälsoarbete på internationell, nationell och lokal nivå.
– Metoder för att analysera människors hälsotillstånd.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Kostens och måltidens betydelse för hälsa och välbefinnande.
– Näringslära, livsmedelskvalitet och tillagning.
– Betydelsen av fysisk aktivitet och vila för människors hälsa.
– Hygien, smitta och smittspridning.
– Olika allergier, deras konsekvenser och hur de kan hanteras.
– Människors behov av specialkoster utifrån medicinska, kulturella och etiska skäl och hantering av detta.
– Kritisk användning av information från olika källor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människokroppens uppbyggnad och utveckling samt dess förmåga till ämnesomsättning, rörelse, retbarhet, skydd, försvar och fortplantning.
– Vanliga sjukdomar och deras orsaker, symtom och diagnoser, undersökningar, medicinska behandlingar samt vård och omsorg vid dessa sjukdomar.
– Vanliga läkemedel, deras verkningssätt, användningsområden och biverkningar samt lagar och andra bestämmelser som gäller för läkemedelsanvändning.
– Vanliga mikroorganismer och deras spridningsvägar.
– Första hjälpen vid skador och akuta sjukdomar samt hjärt-lungräddning.
– Samhällets hjälpinsatser vid krig och katastrofer.
– Brandsäkerhetsarbete som att upptäcka och åtgärda brandrisker samt agerande i händelse av brand.
– Medicinsk terminologi.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människokroppens uppbyggnad med fördjupning i dess förmåga till ämnesomsättning, rörelse, retbarhet, skydd, försvar och fortplantning.
– Fysiologiska processer med utgångspunkt i hälsa.
– Sjukdomar och deras orsaker, symtom och diagnoser. Undersökningar, medicinska behandlingar, vård och omsorg vid dessa sjukdomar.
– Vatten-, elektrolyt-, syrabas- och näringsbalans.
– Farmakologi inklusive specifika läkemedel, deras verkningssätt, användningsområden och biverkningar.
– Mikroorganismer och kroppens försvarssystem.
– Medicinsk terminologi.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Olika kulturer, deras uttryckssätt och kulturmönster samt kulturens betydelse för människors värderingar.
– Religiösa och icke-religiösa livsåskådningars människosyn.
– Kulturers och livsåskådningars påverkan på hälsa, ohälsa, funktionsnedsättning, livskvalitet, behandling, vård och omsorg samt liv och död.
– Normer, värderingar och ideal inom vård och omsorg.
– Etiska begrepp och riktlinjer som är centrala för vård- och omsorgsarbete samt värdekonflikter inom verksamhetsområdet, till exempel patienters och brukares rätt till självbestämmande i relation till personalens behov av en god arbetsmiljö och rätten till en värdig död.
– Hur sociala skillnader och generationsskillnader samt genusaspekter som rör till exempel rättvisa, sexualitet, normer och avvikelser, påverkar kommunikation med och bemötande av patienter och brukare.
– Det egna förhållningssättet och den egna rollen i mötet med patienter och brukare.

– Näringsbehov, nutrition och nationella kostrekommendationer.
– Livsmedelshygien och hantering av livsmedel för bevarande av dess näringsinnehåll.
– Kulturella aspekter på kost och måltid samt måltidsmiljöns estetiska och psykosociala aspekter.
– Sambanden mellan kost, levnadsvanor, hälsa och välbefinnande.
– Balanserad kost och specialkost vid ohälsa, sjukdom och funktionsnedsättning.
– Functional food, dvs. livsmedel med specifika fysiologiska hälsoeffekter.
– Tillagning, iordningställande och servering av måltider.
– Svälj- och matsmältningsbesvär samt anpassning av kosten vid olika sjukdomstillstånd.
– Munhygien och munvård hos äldre och sjuka.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter.
– Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå.
– Innebörden av ett salutogent förhållningssätt.
– Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa.
Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa.
– Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress.
– Kriser och krishantering.
– Lagar, mål, andra bestämmelser och överenskommelser för folkhälsoarbete på internationell, nationell och lokal nivå.
– Metoder för att analysera människors hälsotillstånd.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Hur samtalssituationer påverkas av patienter och brukare, vårdpersonal och omgivningen.
– Kunskap och kompetens inom vård och omsorg.
– Handledningsprocessens olika delar: inventering, planering, genomförande och utvärdering.
– Rollen som pedagog och handledare.
– Innebörden av olika begrepp och teorier inom området pedagogik, kommunikation, handledning och samtalsmetodik. Olika former av handledning.
– Pedagogiska metoder vid handledning.
– Handledningsuppgifter, till exempel hjälp med motivationsarbete.
– Lärande- och bedömningssamtal.
– Kommunikationens betydelse för mötet mellan patienter och brukare och personal.
– Avsikter med och utförande av kvalitetsarbete inom vård och omsorg.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Pedagogiskt ledarskap inom specifika aktiviteter i samverkan med verksamheter.
– Verksamhetens organisation, målsättning, verksamhetsform, ledarutbildning och centrala begrepp för aktiviteten.
– Människors interaktion, gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för lärande och det pedagogiska ledarskapet.
– Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av aktiviteter på ett sätt som är i enlighet med målen för verksamheten.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Barns lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang och utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv.
– Hur synen på barn, barndom och fostran har förändrats.
– Barns olika uppväxtmiljöer och levnadsvillkor och hur samhällsförändringar har påverkat detta.
– Innebörden och betydelsen av barns interaktion i kamratgrupper samt skapandet av kamratkulturer.
– Vuxnas betydelse för barns lärande och växande.
– Hur olika mediekulturer påverkar barns lärande och växande.
– Hur till exempel genus, klass, etnicitet, funktionsnedsättningar och fritid påverkar barns levnadsvillkor.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors interaktion och kommunikation i olika sammanhang och utifrån olika teorier.
– Sociala och kulturella förhållandens påverkan på människors interaktion och kommunikation.
– Gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för interaktion och kommunikation.
– Användning av samtal som redskap i kommunikationen.
– Interaktion och kommunikation vid konflikter och konflikthantering.
– Framväxten av mediekulturer och användandet av digitala medier samt deras betydelse för människors liv och lärande.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Användning av informationsteknik som redskap för kommunikation och information.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv.
– Hur synen på kunskap, lärande, undervisning och utbildning har förändrats.
– Hur kunskap och värderingar konstrueras, lever kvar och förändras inom olika kulturer, samhällen, institutioner och grupper av människor.
– Människors olika villkor för lärande och växande och hur synen på normalitet och avvikelse påverkar detta.
– Olika pedagogiska situationers och lärmiljöers påverkan på lärandet.
– Det sociala sammanhanget och gruppens betydelse för lärande.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor.
– Hur människor påverkas av, samt själva medverkar till, skapandet av de kulturer och samhällen de lever i.
– Hur identiteter skapas och formas i sociala sammanhang.
– Hur till exempel genus, klass, etnicitet, familj, generation, funktionsnedsättningar, arbete och fritid påverkar människors levnadsvillkor.
– Demokratisk värdegrund och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter.
– Innebörden av integration, segregation, likabehandling och diskriminering.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Fördjupning i en eller flera pedagogiska teorier, till exempel Montessoripedagogik, – Waldorfpedagogik och Freinetpedagogik, som ligger till grund för arbete i pedagogiska verksamheter.
– Pedagogiska arbetssätt, praktiker och lärmiljöer.
– Sambandet mellan pedagogiska förhållningssätt samt arbetssätt och lärande.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Ledarskap och organisationer utifrån olika teorier.
– Hur individer, grupper och det sociala sammanhanget påverkar och påverkas av ledaren.
– Ledarskap ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.
– Ledarskap vid konflikter samt konflikthantering.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av olika aktiviteter.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Skapande verksamheters betydelse för människors lärande och växande.
– Användning av bild och form, drama, dans och musik som redskap i pedagogiska sammanhang.
– Olika metoder, tekniker och material för skapande aktiviteter.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar.
– Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information.
– Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende.
– Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör.
– Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas.
– Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Psykiatrins historiska utveckling vad gäller organisation, människosyn, kunskap, utveckling och användning av olika behandlingsformer samt behov av evidensbaserad kunskap.
– Förklaringsmodeller till att psykisk ohälsa uppstår. Hur individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt könstillhörighet påverkar psykisk hälsa och ohälsa.
– Identifikation av psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa.
– Orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid vanliga psykiska funktionsnedsättningar.
– Professionell hållning, balanspunkter, överföring–motöverföring, närhet–distans, empati–sympati samt hållpunkter för ett bra samtal.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Möjligheter till stöd. Case management, resurspersoner, olika boenden och boendestödsverksamheter samt sysselsättningens betydelse och utformning.
– Återhämtningsprocessens olika skeenden, återhämtningens betydelse samt återhämtning och kultur. Brukarens behov av kunskap om sin psykiska funktionsnedsättning och de professionellas roll i detta. Behovet av stöd.
– Stigmatisering vid psykisk sjukdom, hur det uppstår, varför det förekommer, brukarens erfarenheter, allmänhetens och professionens roll samt självstigmatisering.
– Professionalism, personlig integritet och självbestämmande, bemötande och relationer vid arbete i brukarens hemmiljö.
– Arbete med förbättrings- och kvalitetsarbete i den praktiska verksamheten.
– Samverkan mellan olika huvudmän och samverkans möjligheter och hinder.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
– De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
– Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
– Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
– Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
– Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.
– Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
– Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Vård- och omsorgsåtgärder samt medicinska åtgärder som kan utföras i hemmet.
– Vård i livets slutskede.
– Människors reaktioner i kris och hur de kan hanteras inom vården.
– Etiska frågeställningar i samband med vård i hemmet, till exempel rätten till integritet när hemmet blir en vårdplats.
– Medicintekniska uppgifter som, enligt lagar och andra bestämmelser, inte kräver formell kompetens, till exempel blodprovtagning och sårvård.
– Vårdplanering, dess syfte, innehåll och hur en sådan görs.
– Medicinteknisk och annan utrustning.
– Betydelsen av bemötande, kommunikation och samarbete.
– Rehabilitering, habilitering och egenvård som kan utföras i hemmet.
– System och rutiner för rapportering och dokumentation av gjorda åtgärder.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Livshotande sjukdomar, till exempel cancer.
– Vård- och omsorgsåtgärder samt medicinska åtgärder vid vård i livets slutskede.
– Symtomlindring, till exempel vid smärta, illamående, kramper, oro och ångest.
– Kost och näringsbehov vid livshotande sjukdom.
– Kriser, existentiella frågor, reaktioner och psykosocialt stöd.
– Fysiska, psykiska och sociala förändringar i livets slutskede.
– Betydelsen av ett etiskt, estetiskt, hygieniskt och ergonomiskt förhållningssätt.
– Etiska frågeställningar i samband med livshotande sjukdomar, till exempel rätten till en värdig död.
– Medicinteknisk och annan utrustning.
– Betydelsen av bemötande, kommunikation och samarbete.
– System och rutiner för rapportering och dokumentation av gjorda åtgärder.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Svenska kulturer och kulturmöten i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
– Innebörden i begreppen kultur, etnicitet, nationalitet och religion.
– Migration, dess bakgrund och konsekvenser för människors levnadsförhållanden och delaktighet i samhället.
– Politiska beslut och ställningstaganden i samband med migration.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Aktuella företeelser i dagens mångkulturella samhälle och svensk samhällsdebatt om integrations- och segregationsfrågor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället.
– Anpassning av arbetssätt och innehåll i verksamheter till både individers och gruppers olika behov och erfarenheter samt till situationen.
– Specialpedagogiska insatser, arbetssätt och hjälpmedel i sociala och pedagogiska sammanhang.
– Människors olikheter, förutsättningar och möjligheter för lärande och delaktighet i olika situationer och aktiviteter.
– Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, normalitet, avvikelse, diagnoser, inkludering, exkludering, tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Planering, genomförande, utvärdering, uppföljning och dokumentation av olika insatser och aktiviteter på individ- och gruppnivå.
– Alternativa kompletterande kommunikationssätt och vilken funktion och betydelse de har för människors delaktighet.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Innehållet i, bakgrunden till och framväxten av organisationer, arbetssätt och olika insatser inom funktionshinderområdet.
– Användande, utveckling och anpassning av specialpedagogiska arbetssätt och övriga hjälpmedel.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Lagar, förordningar, internationella överenskommelser och riktlinjer som styr insatser och verksamheter för människor med funktionsnedsättningar.
– Lagar, andra bestämmelser och praxis när det gäller arbetsmiljö, säkerhet och yrkesetik inom funktionshinderområdet.
– Planering, genomförande, utvärdering, uppföljning och dokumentation av olika insatser och aktiviteter.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar.
– Skriftlig framställning av texter för kommunikation och reflektion. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. – Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt berättande, beskrivande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
– Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer.
– Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
– Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar.
– Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. – Attityder till språklig variation. Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk.
– Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål.
– Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
– Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
– Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
– Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.
– Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. – Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
– Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
– Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
– Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.
– Språklig variation i talat och skrivet språk med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel geografisk och social bakgrund samt ålder och kön. – Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Omvårdnads- och omsorgsprocessen samt teorier inom vård och omsorg.
– Vård och omsorg i livets slutskede.
– Rehabilitering och habilitering samt pedagogiskt förhållningssätt.
– Hälso- och sjukvårdsuppgifter, till exempel sondmatning, sugning av övre luftvägar, insulingivning och katetrisering samt hur dessa uppgifter ska delegeras.
– Vård och omsorg vid vanliga sjukdomar.
– Observation, behandlingar, kontroller och provtagning.
– Självbestämmande och integritet.
– Rapportering och dokumentation.
– Biståndsbedömning och vårdplanering.
– Den fysiska och psykiska arbetsmiljöns betydelse för hälsa och egen säkerhet utifrån lagar och andra bestämmelser.
– Lagar och andra bestämmelser som reglerar hälso- och sjukvård och socialtjänst samt personalens ansvar och skyldigheter.
– Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens organisation på riksnivå, regional nivå och lokal nivå.
– Socialtjänstens insatser för barn och ungdomar, familjer och äldre.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Samspel mellan människa, miljö och teknik inom vård och omsorg.
– Teknisk utrustning i patienters och brukares dagliga livsföring, till exempel lyfthjälpmedel.
– Teknisk utrustning för metoder och behandlingar, till exempel vid provtagning.
– Medicintekniska informationsdatasystem (MIDS), till exempel journalsystem.
– Grundläggande elsäkerhet.
– Grundläggande gassäkerhet, till exempel hantering av syrgas till patienter och brukare.
– Säkerhetsföreskrifter för teknisk utrustning inom vård och omsorg.
– Hur man instruerar patienter och brukare, närstående och annan personal om användning av teknisk utrustning inom vård och omsorg.