Barnskötare / elevassistent, Umeå (Västerbotten)

Pedagogiskt arbete, 200 p PEGPEA0

Skapande verksamhet, 100p PEGSKP0

Barns lärande och växande, 100p PEDBAS0

Samhällskunskap 1a1, 50 p SAMSAM01a1

Pedagogiskt arbete, 200 p PEGPEA0

Barns lärande och växande, 100p PEDBAS0

Specialpedagogik 2, 100p SPCSPE02

Samhällskunskap 1a1, 50 p SAMSAM01a1

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Näringsbehov, nutrition och nationella kostrekommendationer.
– Livsmedelshygien och hantering av livsmedel för bevarande av dess näringsinnehåll.
– Kulturella aspekter på kost och måltid samt måltidsmiljöns estetiska och psykosociala aspekter.
– Sambanden mellan kost, levnadsvanor, hälsa och välbefinnande.
– Balanserad kost och specialkost vid ohälsa, sjukdom och funktionsnedsättning.
– Functional food, dvs. livsmedel med specifika fysiologiska hälsoeffekter.
– Tillagning, iordningställande och servering av måltider.
– Svälj- och matsmältningsbesvär samt anpassning av kosten vid olika sjukdomstillstånd.
– Munhygien och munvård hos äldre och sjuka.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

–  Grundläggande anatomi och fysiologi.
–  Vanligt förekommande sjukdomar och åtgärder vid dem.
–  Innebörden av personlig omvårdnad och egenvård och hur det kan stödjas.
–  Omvårdnadshygien, mikroorganismer, smitta och smittspridning.
–  Användning och hantering av vanligt förekommande läkemedel. Läkemedlens biverkningar.
–  Bestämmelser och praxis om arbetsmiljö, säkerhet och yrkesetik i samband med arbetet med grundläggande vård och omsorg.
–  Funktionella kroppshållningar. Innebörden och betydelsen av att arbeta ergonomiskt. Förutsättningar för funktionella kroppshållningar.
–  Hjärt-lungräddning med defibrillering samt första hjälpen vid skada och akut sjukdom.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter.
– Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå.
– Innebörden av ett salutogent förhållningssätt.
– Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa.
– Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa.
– Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress.
– Kriser och krishantering.
– Lagar, mål, andra bestämmelser och överenskommelser för folkhälsoarbete på internationell, nationell och lokal nivå.
– Metoder för att analysera människors hälsotillstånd.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors interaktion och kommunikation i olika sammanhang och utifrån olika teorier.
– Sociala och kulturella förhållandens påverkan på människors interaktion och kommunikation.
– Gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för interaktion och kommunikation.
– Användning av samtal som redskap i kommunikationen.
Interaktion och kommunikation vid konflikter och konflikthantering.
– Framväxten av mediekulturer och användandet av digitala medier samt deras betydelse för människors liv och lärande.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Användning av informationsteknik som redskap för kommunikation och information

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv.
– Hur synen på kunskap, lärande, undervisning och utbildning har förändrats.
– Hur kunskap och värderingar konstrueras, lever kvar och förändras inom olika kulturer, samhällen, institutioner och grupper av människor.
– Människors olika villkor för lärande och växande och hur synen på normalitet och avvikelse påverkar detta.
– Olika pedagogiska situationers och lärmiljöers påverkan på lärandet.
– Det sociala sammanhanget och gruppens betydelse för lärande.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor.
– Hur människor påverkas av, samt själva medverkar till, skapandet av de kulturer och samhällen de lever i.
– Hur identiteter skapas och formas i sociala sammanhang.
– Hur till exempel genus, klass, etnicitet, familj, generation, funktionsnedsättningar, arbete och fritid påverkar människors levnadsvillkor.
– Demokratisk värdegrund och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter.
– Innebörden av integration, segregation, likabehandling och diskriminering.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Ledarskap och organisationer utifrån olika teorier.
– Hur individer, grupper och det sociala sammanhanget påverkar och påverkas av ledaren.
– Ledarskap ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.
– Ledarskap vid konflikter samt konflikthantering.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av olika aktiviteter.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Fördjupning i en eller flera pedagogiska teorier, till exempel Montessoripedagogik, Waldorfpedagogik och Freinetpedagogik, som ligger till grund för arbete i pedagogiska verksamheter.
– Pedagogiska arbetssätt, praktiker och lärmiljöer.
– Sambandet mellan pedagogiska förhållningssätt samt arbetssätt och lärande.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället.
– Anpassning av arbetssätt och innehåll i verksamheter till både individers och gruppers olika behov och erfarenheter samt till situationen.
– Specialpedagogiska insatser, arbetssätt och hjälpmedel i sociala och pedagogiska sammanhang.
– Människors olikheter, förutsättningar och möjligheter för lärande och delaktighet i olika situationer och aktiviteter.
– Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, normalitet, avvikelse, diagnoser, inkludering, exkludering, tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Planering, genomförande, utvärdering, uppföljning och dokumentation av olika insatser och aktiviteter på individ- och gruppnivå.
– Alternativa kompletterande kommunikationssätt och vilken funktion och betydelse de har för människors delaktighet.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

Svenska 1, 100p SVESSVE01

– Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
– Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
– Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
– Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.
– Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
– Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
– Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
– Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.
– Språklig variation i talat och skrivet språk med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel geografisk och social bakgrund samt ålder och kön. Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

Svenska som andraspråk, 100 SVASVA01

– Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar.
– Skriftlig framställning av texter för kommunikation och reflektion. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt berättande, beskrivande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
– Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer.
– Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
– Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar.
– Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Attityder till språklig variation. Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk.
– Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål.
– Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

Pedagogiskt arbete, 200 p PEGPEA0

Skapande verksamhet, 100p PEGSKP0

Barns lärande och växande, 100p PEDBAS0

Samhällskunskap 1a1, 50 p SAMSAM01a1

Pedagogiskt arbete, 200 p PEGPEA0

Barns lärande och växande, 100p PEDBAS0

Specialpedagogik 2, 100p SPCSPE02

Samhällskunskap 1a1, 50 p SAMSAM01a1

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Näringsbehov, nutrition och nationella kostrekommendationer.
– Livsmedelshygien och hantering av livsmedel för bevarande av dess näringsinnehåll.
– Kulturella aspekter på kost och måltid samt måltidsmiljöns estetiska och psykosociala aspekter.
– Sambanden mellan kost, levnadsvanor, hälsa och välbefinnande.
– Balanserad kost och specialkost vid ohälsa, sjukdom och funktionsnedsättning.
– Functional food, dvs. livsmedel med specifika fysiologiska hälsoeffekter.
– Tillagning, iordningställande och servering av måltider.
– Svälj- och matsmältningsbesvär samt anpassning av kosten vid olika sjukdomstillstånd.
– Munhygien och munvård hos äldre och sjuka.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

–  Grundläggande anatomi och fysiologi.
–  Vanligt förekommande sjukdomar och åtgärder vid dem.
–  Innebörden av personlig omvårdnad och egenvård och hur det kan stödjas.
–  Omvårdnadshygien, mikroorganismer, smitta och smittspridning.
–  Användning och hantering av vanligt förekommande läkemedel. Läkemedlens biverkningar.
–  Bestämmelser och praxis om arbetsmiljö, säkerhet och yrkesetik i samband med arbetet med grundläggande vård och omsorg.
–  Funktionella kroppshållningar. Innebörden och betydelsen av att arbeta ergonomiskt. Förutsättningar för funktionella kroppshållningar.
–  Hjärt-lungräddning med defibrillering samt första hjälpen vid skada och akut sjukdom.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter.
– Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå.
– Innebörden av ett salutogent förhållningssätt.
– Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa.
– Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa.
– Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress.
– Kriser och krishantering.
– Lagar, mål, andra bestämmelser och överenskommelser för folkhälsoarbete på internationell, nationell och lokal nivå.
– Metoder för att analysera människors hälsotillstånd.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors interaktion och kommunikation i olika sammanhang och utifrån olika teorier.
– Sociala och kulturella förhållandens påverkan på människors interaktion och kommunikation.
– Gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för interaktion och kommunikation.
– Användning av samtal som redskap i kommunikationen.
Interaktion och kommunikation vid konflikter och konflikthantering.
– Framväxten av mediekulturer och användandet av digitala medier samt deras betydelse för människors liv och lärande.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Användning av informationsteknik som redskap för kommunikation och information

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv.
– Hur synen på kunskap, lärande, undervisning och utbildning har förändrats.
– Hur kunskap och värderingar konstrueras, lever kvar och förändras inom olika kulturer, samhällen, institutioner och grupper av människor.
– Människors olika villkor för lärande och växande och hur synen på normalitet och avvikelse påverkar detta.
– Olika pedagogiska situationers och lärmiljöers påverkan på lärandet.
– Det sociala sammanhanget och gruppens betydelse för lärande.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor.
– Hur människor påverkas av, samt själva medverkar till, skapandet av de kulturer och samhällen de lever i.
– Hur identiteter skapas och formas i sociala sammanhang.
– Hur till exempel genus, klass, etnicitet, familj, generation, funktionsnedsättningar, arbete och fritid påverkar människors levnadsvillkor.
– Demokratisk värdegrund och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter.
– Innebörden av integration, segregation, likabehandling och diskriminering.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Ledarskap och organisationer utifrån olika teorier.
– Hur individer, grupper och det sociala sammanhanget påverkar och påverkas av ledaren.
– Ledarskap ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.
– Ledarskap vid konflikter samt konflikthantering.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av olika aktiviteter.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Fördjupning i en eller flera pedagogiska teorier, till exempel Montessoripedagogik, Waldorfpedagogik och Freinetpedagogik, som ligger till grund för arbete i pedagogiska verksamheter.
– Pedagogiska arbetssätt, praktiker och lärmiljöer.
– Sambandet mellan pedagogiska förhållningssätt samt arbetssätt och lärande.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

– Olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället.
– Anpassning av arbetssätt och innehåll i verksamheter till både individers och gruppers olika behov och erfarenheter samt till situationen.
– Specialpedagogiska insatser, arbetssätt och hjälpmedel i sociala och pedagogiska sammanhang.
– Människors olikheter, förutsättningar och möjligheter för lärande och delaktighet i olika situationer och aktiviteter.
– Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, normalitet, avvikelse, diagnoser, inkludering, exkludering, tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet.
– Kritisk bearbetning av information från olika källor.
– Planering, genomförande, utvärdering, uppföljning och dokumentation av olika insatser och aktiviteter på individ- och gruppnivå.
– Alternativa kompletterande kommunikationssätt och vilken funktion och betydelse de har för människors delaktighet.
– Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Ur det centrala innehållet från Skolverket.

Svenska 1, 100p SVESSVE01

– Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
– Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
– Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
– Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.
– Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
– Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
– Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
– Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.
– Språklig variation i talat och skrivet språk med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel geografisk och social bakgrund samt ålder och kön. Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

Svenska som andraspråk, 100 SVASVA01

– Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar.
– Skriftlig framställning av texter för kommunikation och reflektion. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt berättande, beskrivande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
– Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer.
– Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
– Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar.
– Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Attityder till språklig variation. Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk.
– Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål.
– Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.